Två år sedan
Att tänka på tid kan göra mig otroligt stressad! Som i morse. Idag var det två år sedan jag lades in på stängd psykiatrisk avdelning. Låg inne ett par månader och sedan kom depressionen tillbaka. Tanken var att jag skulle åter hämta mig. Jag isolerade
mig. Höll mig mest hemma. Åt och sov var det jag klarade av.
Nu idag klarar jag det mesta själv, jag ser en framtid och den ser ljus ut. Jag kommer fixa det här! Jag tänker försöka få så mycket hjälp som det bara går. Varför ska jag behöva klara det här själv? Jag tänker sätta upp rimla mål tillsammans med de fantastiska
människorna jag har omkring mig. Ingen kräver av mig att jag ska klara allt själv så varför förväntar jag det av mig själv? Den kreativa biten ska jag minska ner och ägna mer tid åt hemmet och mindfullness. Och mindre tid åt sociala medier. Känns
som jag använder konsten och sociala medier att koppla bort det jobbiga, vilket har hjälpt mig massor. Men en eftermiddag i veckan vill jag ha mer tid för att ha ett städat och rent hem.
Idag ska jag skriva lite anteckningar från veckan som gått och göra klart en tavla som ska ställas ut! Ha ett fint avslut på veckan och vi hörs!
Med vänlig hälsning, tid för förändring
